FAQ

Regler och länkar

Regler som gäller vid BRM (Brevets Randonneurs Mondiaux): http://www.audax-club-parisien.com/EN/322%20-%20Rules%20of%20BRM%20Worldwide.html

Resultat kalender etc. för Sverige: http://randonneurs.se/

Anmälan och start

Varför måste jag föranmäla mig?

Det är viktigt att stämpelkorten är korrekt ifyllda. Erfarenheten visar att det är många som lämnar in kort utan namn och adress om vi inte hjälper till med det… Vi förbereder etiketter innan loppet för att få en smidig start, att fylla i alla uppgifter på plats tar för lång tid. Är du osäker på om du ska delta (t.ex. rädd för regn) är det bättre att anmäla sig och inte komma till start än att komma oanmäld.

Hur får jag mitt stämpelkort vid start?

Man anmäler sig i Täby inne i Fredrikshofs klubbstuga, i Södertälje inne på Statoil Östertälje, i Barkarby i vestibulen på Welcome hotell i Barkarby, eller på Lilla Barkarby på 40-milaren.

Tid och fart

Hur lång tid har man på sig?

Maxtiderna för breveterna är 13,5 h för 20 mil, 20 h för 30 mil, 27 h för 40 mil, 40 h för 60 mil, och 75 h för 100 mil.

Vad händer om jag har kört för långsamt?

Missar man tiden in till mål så räknas inte loppet som godkänt och kommer då inte att registreras. Missar man maxtiden till en kontroll och har en godtagbar förklaring så kan loppet bli godkänt såvida man håller maxtiden. Detta kan t.ex. vara att man har hjälpt en kamrat i samband med olycka eller större oförutsett cykelhaveri.

Hur fort får man cykla?

Brevetloppen är inga tävlingslopp därför finns även mintider. För en vanlig motionär är detta sällan ett problem förutom möjligtvis vid första kontrollen och medvind. Maximalt tillåtna snitthastighet till första kontrollen är 34 km/h.

Vad händer om man har kört för fort?

Har man haft för bråttom ut ifrån start och hållit en snitthastighet som över 34 km/h till första kontrollen så får man vänta tills snitthastigheten har sjunkit till 34 km/h och först då stämpla in.

Hur fort går det?

Det brukar finnas både snabba och långsamma cyklister med på varje lopp. Oftast ligger rullsnittet mellan 25 och 35 beroende på grupp. Räkna med 15-45 minuter per kontroll beroende på om det är matstopp eller bara en snabb ståfika. Det viktigaste för att komma i mål snabbt är inte att pressa hastigheten utan att minska tiden på kontrollerna.

Finns det fartgrupper?

Det finns inga arrangerade fartgrupper. Grupperna bildas spontant och det händer ofta att man byter grupp under loppet.

Är det risk för att jag behöver köra själv?

Det är inte troligt att du behöver köra själv om du inte vill, men man måste räkna med att det kan hända. Innan första kontrollen är grupperna inte så tydliga och då är det inte säkert att någon stannar. Likaså kan det vara för tungt att vara den svagaste länken. Ibland är det skönast att bara be gruppen köra på och lunka på i egen takt tills bakomvarande grupp kommer ifatt.

Kontroller och stämpling

Hur stämplar man?

Stämpelkortet som man fick vid start ska berikas med en stämpel från orten och en notering av klockslag. Det behöver inte vara någon speciell stämpel, funkar bra med tvättomat- eller rikskupongstämpel, ett kvitto eller bara en signatur från någon på orten. Varje kontroll har en min- och maxtid. Om inget oväntat händer brukar det inte vara några problem att hålla sig inom maxtiden, men se upp med sovstoppen på 60- och 100-mila så att du inte bommar kontrollen efter. Mintiden brukar bara kunna bli ett problem på första kontrollen om man har medvind och starka ben.

Stannar man och äter någonstans?

Man äter normalt alltid någonting på varje kontroll och på vissa kontroller brukar vi äta lunch och middag. Se till att få i dig tillräckligt med energi för annars går det långsamt.

Finns det någon service på kontrollerna?

Kontrollerna är egentligen bara en ort som man ska stämpla på. Det brukar vara en bensinstation eller restaurang som får hjälpa till med stämpeln. Ingen arrangerad service alltså, men oftast gott om ställen att köpa mat och dryck på.

Vad gör man på kontrollen?

Stämpla alltid först så att du inte glömmer det. Vanligen försöker man äta något på varje kontroll, fika eller mat efter behov. Tänk på att det går åt mycket energi så snåla inte med energiintaget. Ett annat syfte med kontrollen är att fylla flaskor, kissa, spänna växelvajer och andra saker som känns viktiga. Mycket ska hinnas med så se upp med att inte bli fast på kontrollen för länge. Tänk taktiskt: fyll flaskor och kissa när man väntar på maten.

Vad gör jag om allt är stängt där jag ska stämpla?

Ett kvitto från en bankomat eller bensinkvitto från en avbruten tankning är snyggt. Det duger också att intyga åt varandra att man varit där. Det kan vara bra att ha med sig en penna för detta ändamål.

Utrustning och kläder

Vad ska jag ha för sorts cykel?

Racercykel är det absolut vanligaste. Någon väska kan vara bra för att få med sig allt man vill. Många använder också styrväskor så att man kommer åt sin extraproviant i farten och för att ha vägnoterna så att man kan läsa dem. Stänkskärmar med kompis- och egolapp är en stark rekommendation om vädret inte är stabilt för det är inte roligt att bli blöt och grusig en hel dag. Det finns modeller som funkar på vanliga racercyklar. För den inbitne finns det speciella Randonneurcyklar med bra geometri för styrväska och hög komfort. Vid risk för vinterväglag är variationen av cyklar stor. Då förekommer både mountainbike och cykelcross med eller utan dubbar.

Vad bör jag ha på mig?

Flexibilitet är A och O. Med kortbyxor, kortärmad tröja, reflexväst, lösa ben, lösa armar, kortfingarde handskar, flishandskar, skoskydd och regnjacka så klarar man det mesta. Tidig vår och vinter kan man behöva stärka upp med varmare kläder. Tänk på att ha något att dra på dig när du stannar för punka när det är kallt. Det är inte kul att kränga bångstyriga däck med kalla fingrar.

Vad ska man ha med sig?

Man måste alltid ha med sig reflexväst och lampor på brevetlopp även om man inte räknar med att köra i mörker. Något kan inträffa som gör att man blir försenad och det är väldigt få som tar konsekvensen och bryter om det blir mörkt och man är dåligt utrustad. Reflexväst är dessutom ett utmärkt förstärkningsplagg. Regnjacka rekommenderas starkt oavsett prognos. Prognoser kan ändras, vädret är inte alltid samma utmed hela banan och regnjackan kan funka som förstärkningsplagg även om det inte regnar. Plastpåse till brevetkortet och penna för signering om någon kontroll är stängd. Pump, däckavtagare, slang eller lagningslappar och miniverktyg rekommenderas starkt för att klara de enklaste problemen under färd. Eventuellt ytterligare verktyg enligt personliga preferenser.

Vad händer om det regnar?

I de allra flesta fall är regn inte så farligt. Det gamla visdomsordet ”det finns inget dåligt väder…” stämmer förvånansvärt bra. Man håller värmen bra så länge man cyklar men det kan bli lite obehagligt att komma igång efter en paus. Ombyteshandskar och ”“sockar kan vara guld värt. Diskhandskar och regnbyxor är fantastiskt härliga vid heldags-vårregn.

Behöver man ha med sig mat?

Vi brukar äta på kontrollerna men lite nödproviant kan vara bra att ha med sig om energin tar slut mellan kontrollerna. Nattetid kan det vara svårt att hitta ställen som är öppna, så proviantera gärna under kvällen för att ha på natten.

Vilka lampor är bäst?

Bra belysning är väldigt bra för att hålla sig pigg på natten. Det finns numera väldigt bra lampor att köpa med batteri eller för navdynamo. Navdynamo är väldigt populärt bland randonneurer eftersom det eliminerar risken att batterierna tar slut. För att läsa vägnoter och skyltar på natten är det väldigt bra med en pannlampa. Den behöver inte vara vansinnigt stark, tänk på att batterierna ska räcka hela natten eller fler nätter för längre lopp. En pannlampa är också väldigt användbar om man får punktering mitt i natten.

Hur får man med sig allt det där?

Välfyllda ryggfickor är en bra början men någon sorts väska kan också vara bra att ha. Sadelväska, styrväska eller någon mindre ryggsäck (tänk dock på att inte ha för tungt på ryggen) fungerar bra. Hitta vägen

Hur hittar man vägen?

För att hitta vägen står vi till tjänst med GPS-spår och/eller vägnoter.

  • Vägnoter beskriver varje sväng på loppet och fungerar väldigt bra, förutsatt att man inte missar någon sväng för då kan man bli helt bortkollrad. Det kan alltså vara bra att ha en karta med sig också för att kunna orientera sig.
  • GPS-spår funkar klockrent så länge man har batterier… Även om man kör efter GPS kan karta vara bra att ha om det är vägarbete någonstans så att man behöver ta annan väg.
  • Ett tredje alternativ är att ta rygg på någon som ser ut att hitta. Bra dock att kontrollera att så är fallet så att inte alla litar på att någon annan hittar.

Får man karta vid starten?

Nej, vi har slutat med den servicen av upphovsrättsliga skäl. Ta gärna med en egen karta. Skala 1:200 000 eller 1:300 000 är lagom.

Hur fungerar vägnoterna?

Vägnoterna beskriver när du ska svänga och vad det då står på skyltarna. Olika förkortningar används.

Förkortningar:

$ – Skylt

F$ – Följ skylt

LS – Ljussignal

H – Höger

V – Vänster

RF – Rakt fram

Ron – Rondell

X – Korsning

TX – T-korsning

kmFS – kilometer från start

kmFK – kilometer från förra kontrollen

kmFF – kilometer från föregående not

Är vägvalet fritt mellan kontrollerna?

Nej, man måste följa banan. Det är tillåtet att göra avstickare men man måste alltid komma tillbaka till den punkt där man lämnade banan. Undantag kan göras om eventuella oförutsedda vägarbeten förhindrar passage.

Hjälp jag är vilse!

Min fina GPS har gett upp jag är någonstans längs ett 60 mila lopp eller troligtvis söder om stan eller var nu Grängesberg kan tänkas ligga som jag passerade senast.

1 Försök starta om GPS:en (bra tips är ta reda på hur innan)

2 Fråga ortsbefolkningen. De flesta i Strängnäs vet hur man kör för att komma ut ur stan i riktning mot Enköping.

3 Bensinmackar brukar ha kartor

Tekniska problem:

Får man ta emot hjälp?

Cyklister får alltid hjälpa varandra under loppet och det är självklart något som vi förespråkar. Planerad hjälp från utomstående får endast tas emot på kontrollerna. Får man stopp längs vägen och någon utomstående t.ex. en glad konstapel vill hjälpa en så är det givetvis tillåtet.

Hjälp jag har fått punka!

Punka är en av de vanligaste anledningarna till att randonneurer bryter. För att undvika detta så bör man kolla innan om man kan få av och på däcken på egen hand. Man bör se om man kan pumpa upp tillräckligt tryck med pumpen man har med sig. Man bör hitta anledningen till punkan.

Hur hittar jag anledningen till punkan.

1 Kolla minnet: Har jag kört ner i håla eller över glas på sistone?

2 Kolla utsidan på däcket efter glasbitar etc.

3 Ta ur den punkade slangen och pumpa upp den. Håll sedan slangen nära öra, finger eller läpp för att känna efter var det läcker

4 Kolla hålet; är det ett hål så är något som stuckit hål på slangen, ser hålet nernött ut så är det något som nött slangen till hål. Är det ett dubbelhål (så kallat snakebite) så är det en genomslagspunka.

5 Hitta matchande ställe på däck för att hitta anledning där. Känn med fingret på insidan av däcket. Om du inte känner något så tryck lite lätt (stålradialer kan dölja sig i däcket) glöm heller inte att kolla

fälgen (t.ex. trasigt fälgband)

Hjälp hur lagar jag punkan?

Bästa sättet är att byta slang. Behöver man laga slangar så är det bättre att göra det i samband med stämpling under mindre fältmässiga förhållanden. Glöm dock inte att åtgärda problemet innan du byter slang. Ibland kan man behöva stärka upp efter skärskada i däck. Små skärskador kan man fixa med lagningslappar, större kräver lös däckbit, vävtejp eller dylikt.

Hjälp jag får dubbelpunka

Detta brukar innebära att man gör något fel. Såsom att få slangen i kläm. Detta undviker man genom att alltid kränga på däcket där ventilen sitter sist samt att efteråt kontrollera att slangen inte är i kläm genom att klämma ihop däcket och se att ingen slang är mellan fälg och kanttråd.

Alternativt skadar jag däcket när jag bänder på det med mina däckverktyg. Försök kränga på däcket utan verktyg. Det brukar vara lättare att få på däcket om man kan få däckkanten i mitten på fälgen (många fälgar har en mindre omkrets i mitten).

Man har inte hittat orsaken. Många randonneurer har ett extra däck med sig för att slippa gråta nattetid i beckmörker varför de inte hittar orsaken.

Grus på insidan av däcket. Om det regnar så är det mycket lätt hänt att få grus på insidan av däcket. Tänk på att inte få in grus mellan slang och däck.

Fysiska problem

Hjälp jag är mitt ute i ödemarken och är dödstrött!

En av de vanligaste anledningarna till att man är trött mitt i natten är att man glömmer av att äta. När energin tar slut blir man trött och när man blir trött tappar man tempo när tempot går ner blir man tröttare… En annan vanlig anledning är att man tappar tempo och pulsen går ner. Man blir sällan pömsig när man ligger på rött. För att undvika att tappa tempo så är det bra med rejäl belysning så att man vågar att stå på. Belysning funkar dessutom dubbelt då ljuset gör en pigg. En tredje fälla är att bälga i sig kaffe dagtid men avstå nattetid. Avsaknaden av koffein gör då att man blir trött. Många randonneurer har en liten burk med koffeintabletter eller koffeintuggummi att ta till när det blir glest mellan kaféerna. Det är även normallt att man då och då får lite schackringsperioder. De brukar gå över. Sova är även ett knep som alltid funkar. Många randonneurer har en aluminiumfilt med sig och tar en kort tupplur om det till nöds skulle krävas. Råden kan sålunda sammanfattas socker (mat), tempo, ljus, koffein, sova. Att prata kan hjälpa en del och en del gillar tuggummi. OBS! Tänk på säkerheten!

Hjälp jag har ont i rumpan!

Är man ovan att cykla och hamnar i klunga så är det vanligt att man sitter still i en och samma position. För att undvika detta så bör man sträcka på sig, röra på sig och byta position lite då och då innan man får ont. Det finns tre ställen där tyngden ifrån kroppen vilar; händer, fötter och rumpa. Man kan och bör variera belastningen på de olika ställena under färd. Inte helt ovanligt att man kan få skav. Skav undviker man bäst genom att välja sadel och byxor som skaver minimalt. Salva kan även minska skavet. Välsorterade cykelaffärer säljer byxsalvor men det funkar även med godtycklig fet salva (såsom Inotyol från Apoteket). De i cykelaffärerna brukar dock ha fördelen att de inte ger vita fläckar på brallorna. Justerad sadelposition eller -vinkel kan hjälpa. Få man sår så bör man tejpa eller använda compeed finns även specialplåster för rumpan att köpa i cykelbutiker.

Hjälp jag har ont i händerna!

Undvik att krama styret. Vanligaste felet är att man kramar styret för hårt. Variera position på händerna hjälper. Fetare däck, tjockare styrlinda och mer dämpning i handskarna hjälper.

Burning feet!

Ont under fötterna drabbar ganska många. Jämn belastning ett bra råd. Ett bra rundtramp hjälper mycket. Gör det ont under foten, lägg mer tryck på fram- och bakåtrörelsen samt uppdraget. Undvik att stå mycket. Undvik tunga växlar. Variera startfot. Man kan även lindra det onda genom att flytta fram eller bak klotsarna. Många randonneurer trivs bra med klotsarna långt bak. Inläggssulor kan också göra underverk.

Bryta:

Hur gör man om man behöver bryta?

Om man behöver bryta måste arrangören meddelas per SMS eller mail eller genom att man lämnar in sitt halvifyllda brevetkort i mål. Det finns ingen kvastbil utan man behöver se till att kunna ta sig hem på egen hand. Cykla, åka pendeltåg, bli hämtad av någon, ta taxi, lämna cykeln och åka tåg eller buss. Det är inte alltid helt enkelt att transportera sig med cykel på allmänna färdmedel så ofta är det enklast att fullfölja.

Jag bryter men har ingenstans att göra av min cykel?

Att lämna olåsta cyklar längs vägen är inget att rekommendera men ibland har man svårt att få med sig cykeln. Att gräva ner dyrgriparna och markera med ett kryss på en karta funkar säkert alldeles utmärkt med sjörövarskatter men är lite opraktiskt när det gäller racercyklar. Bättre är att knacka på en godtycklig villa eller radhus och berätta som det är och undra om man månne kan få ha cykeln där någon dag eller två tills man kan komma och hämta den. De flesta människor är mycket trevliga och hjälpsamma

Målgång

Vad behöver vara ifyllt på stämpelkortet?

Det viktigaste för dig är att se till att du har alla stämplar som krävs med tidsangivelse. Det är också väldigt viktigt att ditt namn, adress, eventuell klubbtillhörighet är ifylld och om medalj önskas, detta brukar vi inom Randonneur Stockholm hjälpa till med genom att använda etiketter vid start. Efter fullföljt lopp ska kortet signeras och lämnas på anvisad plats.

Vad gör jag med brevetkortet när jag har gått i mål?

Se till att du får den viktiga slutstämpeln med sluttid. Slutligen signerar du ditt kort och lämnar det på anvisad plats. För Täby lämnas kortet i brevlådan vid klubbstugan, för Södertälje i en väska på macken och för Barkarby på krogen Lilla Barkarby.

När får jag medaljen?

Medaljer delas ut vid klubbsammankomster. Medaljer som inte hämtats ut kommer att skickas med post.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>